Jag började träna karate (kyokushinkai karate) när jag var 17 år, då hade jag inte tränat något förut förutom skolidrotten (som jag var allmänt dålig på). Men trots att det är en ganska hård karatestil och jag är ganska… bekväm av mig blev jag kär.

Jag blev också kär i min nuvarande man som jag träffade på karaten 😉

Tyvärr har jag haft div sjukdomar och skador vilket har lett till att jag bara har 10:de kyu (första bältet, förutom vitt då) så den mesta av min träning har skett hemma.

Jag har också testat på några andra stilar som tex kung fu tao och motobuha shitoryu (en karatestil m grepp/kast och vapen) men kyokushin var det som passade mig bäst.

Jag har även tränat annat tex gym, löpning, bågskytte m.m.

Just nu tränar jag inget alls förutom promenader då jag just haft ett kejsarsnitt men jag hoppas att kunna komma tillbaka till dojon i slutet av denna termin el i början av nästa.

Puttar upp den här då den hamnat riktigt långt bak

Micke heter jag. Blev medlem här eftersom jag höll på ett tag med judo "den mjuka vägen"  i tonåren och tycker det är intressant med kampsport. Judon gjorde förutom att jag lärde mig grepp, kast och svep att jag lärde mig att falla på rätt sätt utan att skada mig och bli mjuk i kroppen.

Jimmy heter jag. Jag har under uppväxten velat hålla på med kampsport av olika anledningar, men det har aldrig varit läge. Runt 23-24 så började jag med kung fu för att se hur det skulle kännas. Det kändes väldigt bra och var väldigt roligt. Efter ca 1 år var jag med om en olycka som tyvärr gjorde att jag blev tvungen att avsluta kung fu träningen. Nu har jag återhämtad mig efter skadorna så gott som och har under nu under vårterminen påbörjat Wado Ryu karate. Känns väldigt roligt. Det är inte lika mjukt som kung fu, men jag klarar av det med min kropp. Jag tänkte jag skulle börja lite med Zen yoga också. :P